Infosve

Statens biografbyrå

Lagstiftning för bio | Lagstiftning för hemvideo | Tillsyn | Ansvarig utgivare för film och video | Biografbyråns historia | Film på video | Hur arbetar Biografbyrån | Offentlighet och information | Personal på Biografbyrån | Avgifter |

Den svenska filmcensuren har funnits sedan 1911. Den är äldst i världen som statlig institution för förhandsgranskning av film som visas offentligt. Men förhandsgranskning av film är inte något specifikt svenskt. Någon form av förhandsgranskning och beslut om åldersgränser för biopublik finns i de flesta länder i världen. Bedömningarna om vad som är skadligt för barn, ungdomar och i vissa fall vuxna skiftar mellan olika länder. Men regler finns överallt, i varje fall för barn och yngre ungdomar. På de här sidorna ger Biografbyrån en rätt detaljerad redogörelse för verksamheten hos den svenska biografbyrån, filmcensuren.

Det här är vad som gäller för närvarande.

Lag för film som visas offentligt T
De viktigaste lagbestämmelser som gäller filmcensuren i Sverige finns i lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram, SFS 1990:886. Ändrad i flera omgångar senast 1998.

Framställningen i en film eller ett videogram skall vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå innan den får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning, främst biografföreställningar.

Från denna regel finns några undantag: television, kabel- och satellitsändning; film/video vid mässor, utställningar och sportevenemang; dokumentärfilm på museer; reklamfilm.

För filmfestivaler eller andra konstnärliga eller ideella evenemang kan Biografbyrån ge dispens från granskning. Då gäller en generell åldersgräns på 15 år.

Dessutom gäller att om en film skall visas vid en filmfestival eller annat sådant evenemang för en publik under 15 år, skall Biografbyrån visserligen granska filmen och besluta om en åldersgräns, men byrån kan medge befrielse från avgiften för den granskningen.

Det som inte skall godkännas för publik över 15 år är händelser som skildras på ett sådant sätt eller i ett sådant sammanhang att det kan verka förråande. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om det förekommer närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld, sexuellt våld eller tvång eller barn i pornografiska sammanhang.

Film/video skall inte godkännas för barn under 15 år om den kan bedömas vålla psykisk skada för barn i den aktuella åldersgruppen: och åldersgränserna är barntillåten, 7 år, 11 år och 15 år.

Barn under 7 år får i vuxens sällskap (person över 18 år) tillträde till filmer som är godkända från 7 år och barn från 7 år får i vuxens sällskap tillträde till filmer som är godkända från 11 år.

Biografbyrån skall bevara/kopiera de delar av film/videogram som inte godkänts (beslutade klipp).

När en film visas offentligt skall det alltid finnas med ett tillståndskort som utfärdats av Biografbyrån.

Biografbyråns beslut kan överklagas av den distributör som inte är nöjd med beslutet. Överklagandet görs i första hand till Biografbyrån som överväger om beslutet behöver omprövas. Om det inte är fallet skickas överklagandet vidare till kammarrätten i Stockholm. När kammarrätten prövar sådana mål finns två särskilda ledamöter, varav en skall ha särskilda kunskaper om film och en i beteendevetenskap. Ett beslut från kammarrätten kan överklagas vidare till regeringsrätten, som är högsta instans.
Till sidans topp

Lagstiftning för hemvideo
Förhandsgranskning för videofilmer som säljs eller hyrs ut är inte obligatorisk. Däremot kan videodistributörer frivilligt lämna in filmer till förhandsgranskning hos Biografbyrån. Den som gör det och får sin film godkänd kan inte blir åtalad enligt brottsbalkens regler om olaga våldsskildringar.

Vad som kan vara olaga våldsskildringar är - enligt brottsbalkens 16 kapitel 10 b § - skildringar av sexuellt våld eller tvång eller närgånget eller utdraget grovt våld, om det inte med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Och det som är olagligt är att sprida sådana skildringar - uppsåtligen eller av oaktsamhet - inte att inneha eller titta på dem.

Till sidans topp

Tillsyn
Biografbyrån har till uppgift att se till att dessa regler efterlevs och det sker med hjälp av en regional tillsynsorganisation med kontrollörer runt om i landet. Dessa kontrollörer har rätt att få tillträde till samtliga lokaler och få tillgång till handlingar och information som behövs för tillsynen. Biografbyrån övervakar även efterlevnaden av granskningslagen.

Kontrollörerna har rätt att ta om hand om videofilmer för kontroll, i första hand under ett dygn, men om det finns särskilda skäl upp till fem dygn.

Polisen skall på begäran av kontrollörerna lämna den hjälp som behövs för deras verksamhet.

Biografbyrån har ett centralt ADB-register över företag/personer som yrkesmässigt säljer eller hyr ut videogram, både distributörer (grossister) och detaljister. Det innehåller i huvudsak uppgifter om namn och adresser.

Alla som yrkesmässigt säljer eller hyr ut videogram är skyldiga att registrera sig hos Biografbyrån; det är straffbart att inte göra det och resultatet kan bli böter eller fängelse i högst sex månader.

Till sidans topp

Brottsbalkens regler om olaga våldsskildringar
Brottbalkens regler om olaga våldsskildring finns i 16 kap. 10 §. Det är straffbart att i stillbild eller i film, videogram, televisionsprogram eller andra rörliga bilder skildra sexuellt våld eller tvång eller närgånget eller utdraget grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna skall spridas eller att sprida sådana skildringar, om det inte med hänsyn till omständigheterna är försvarligt.

Att sprida olaga våldsskildringar är ett yttrandefrihetsbrott. Det betyder att endast justitiekanslern (JK) kan agera åklagare och att det skall finnas en jury vid en sådan rättegång. Sedan januari 1999 kan JK dock delegera uppgiften att väcka åtal till en annan åklagare som han utser.

I samband med ett åtal mot en distributör/detaljist skall Biografbyrån avge ett yttrande till JK. Åtal kan aldrig komma ifråga för filmer som tidigare godkänts av Biografbyrån.

Det är också straffbart att till personer under 15 år sälja eller hyra ut videofilmer med skildringar av verklighetstroget våld.

Till sidans topp

Ansvarig utgivare för filmer och videogram
Sedan 1 januari 1992, då den nya yttrandefrihetsgrundlagen trädde kraft, gäller också att det skall finnas en ansvarig utgivare för alla filmer och videogram som visas offentligt eller distribueras till allmänheten, på samma sätt som traditionellt gäller för tidningar.

Något om Biografbyråns historia
De första offentliga filmvisningarna i Sverige skedde 1896. Det var den lokala polismyndigheten på orten som stod för tillståndsgivning och kontroll vid dessa biografföreställningar, även när det gällde filmernas innehåll. Det kom att innebära att subjektiva uppfattningar hos enskilda polismän blev avgörande. Det uppstod en debatt om detta nya medium och dess tänkbara skadeverkningar på främst den yngre publiken och det skapades en stark opinion för enhetliga riktlinjer för filmvisningar.

En milstolpe 1905
En av milstolparna kom 1905 då överståthållarämbetet i Stockholm utfärdade bestämmelser med följande innebörd:

"att vid förevisning icke något mot sedlighet stridande eller mot myndigheter eller enskilda ohöviskt förekommer,

att bilder som skildra utförande av mord, rån eller andra svårare brott icke förevisas,

att, därest förevisning är tillgänglig för barn, densamma ej omfattar bilder som framställa tilldragelser eller förhållanden som äro ägnade att uppväcka känsla av skräck eller fasa hos åskådaren eller av annan anledning kunna anses olämpliga för barn att åse".

Det kom initiativ i riksdagen och även från andra håll, till exempel ägarna till stockholmsbiograferna, för en central granskningsmyndighet. Ett regeringsförslag arbetades fram. Det kan särskilt nämnas att det i det första förslaget fanns en paragraf om "biografbilder, vilkas förevisande skulle vara i religiöst eller politiskt avseende anstötligt". Men efter kritik från remissinstanserna, som ansåg att denna paragraf gav utrymme för alltför mycket godtycke, ströks den i det slutliga förslaget.

Till sidans topp

Filmcensuren föds 1911
I juni 1911 kom så biografförordningen, vars centrala paragraf hade följande lydelse:

"Granskningsman må ej godkänna biografbilder, vilkas förevisande skulle strida mot allmän lag eller goda seder eller eljest kunna verka förråande, upphetsande eller till förvillande av rättsbegreppen. Bilder som framställa skräckscener, självmord eller grova förbrytelser på sådant sätt eller i sådant sammanhang att dylik verkan kan åstadkommas, må sålunda icke godkännas.

Till förevisning vid sådan föreställning, till vilken barn under 15 år lämnas tillträde, må ej heller godkännas bilder som äro ägnade att skadligt uppjaga barns fantasi eller eljest menligt inverka på deras andliga utveckling eller hälsa. Bilder av annan beskaffenhet än nu nämnts må granskningsman ej vägra godkänna".

Både samhället och censuren har förändrats sedan 1911 - liksom självfallet filmerna. Och den grundläggande paragrafen har också ändrat utseende. Men ett par av nyckelbegreppen står sig - dels det som numera är det enda som gäller för vuxen publik: filmer eller scener som inte skall godkännas vid offentlig visning är det som - utifrån sätt och sammanhang - kan bedömas verka förråande på publik över 15 år respektive medföra risk för psykisk skada för publik under 15 år.

Till sidans topp

Några viktiga förändringar under åren
Två nya åldersgränser har tillkommit, 11 år (1960) och 7 år (1978), vid sidan om 15-årsgränsen. Tidigare kriterier som berörde försvarshemligheter och utrikespolitiska överväganden ("Sveriges förhållande till främmande makt") och som infördes vid första världskrigets utbrott 1914, har avskaffats. Den särskilda lagen som förbjöd sårande av tukt och sedlighet avskaffades 1971, vilket i praktiken innebar att pornografin släpptes fri, även i film. Byråns tidigare kriterier, "skadligt upphetsande" och "förledande till brott" för ingripande mot filmer för vuxen publik avskaffades i början av 90-talet, liksom att en förevisning "i övrigt skulle kunna strida mot allmän lag". Bestämmelser som särskilt kriminaliserar barnpornografi har tillkommit och har betydelse för byråns bedömningar. Reklamfilm granskas inte längre, däremot kvarstår obligatorisk förhandsgranskning av s k trailers.

Till sidans topp

Film på video
Videofilmen fick ju sitt genombrott i Sverige i början av 1980-talet och förorsakade en motsvarande debatt som den i början av seklet, när det gällde dessa filmers eventuellt skadliga inverkan på främst barn och ungdomar. Detta ledde till särskild lagstiftning i olika etapper fram till dagsläget:

förhandsgranskning av videofilmer för försäljning eller uthyrning till allmänheten är frivillig och kan utnyttjas av den som vill gardera sig mot risk för åtal;

det finns alltså möjlighet till åtal i efterhand när det gäller filmer som inte granskats;

den som distribuerar film för privat bruk till allmänheten skall vara registrerad hos Biografbyrån;

en kopia av alla filmer som sprids i minst 5 exemplar skall lämnas till Statens ljud- och bildarkiv;

det finns en regional tillsynsorganisation under Biografbyrån som skall övervaka att dessa regler följs och att olaga våldsskildringar i så stor utsträckning som möjligt försvinner från marknaden.

Praktiskt taget all filmvisning är offentlig visning medan det mesta av videotittandet försiggår i enskilda hem, dvs i det som kan betecknas som "slutna sällskap". Förhandsgranskningen av videogram är obligatorisk bara för videogram som visas vid offentliga tillställningar. Med det menas dels reguljära biografvisningar där videoteknik används, dels visningar som sker för allmänheten på särskild plats eller i särskild lokal, där videovisningen är huvudsyftet med arrangemanget, dels videovisning i samband med arrangemang som i övrigt betecknas som "offentlig tillställning". Det sistnämnda innebär att exempelvis video på diskotek tillhör den kategori som obligatoriskt skall förhandsgranskas.

Reglerna betyder å andra sidan att visningar i skyltfönster, på restauranger och hotell, på utställningar, varumässor och sportevenemang inte betecknas som offentliga visningar i lagens mening. Inte heller dokumentära filmer som visads på museer och som ingår i museets ordinarie utställningsverksamhet. Där krävs alltså inte förhandsgranskning.

Till sidans topp

Hur arbetar Biografbyrån?
Biografbyråns regler gäller alltså vid offentlig förevisning av biograffilm. Slutna sällskap, t ex filmstudios, skolor, föreningar och liknande sammanslutningar, kan visa film utan förhandsgranskning och utan åldersgränser.

Byråns verksamhet inriktar sig numera i huvudsak på att göra bedömningar för åldersgränser. Klipp eller förbud för offentlig visning tillgrips knappast alls längre.

De åldersgränser som Biografbyrån sätter - och de bedömningar censorerna gör när det gäller vad som eventuellt skall klippas bort i filmer som skall visas för barn - utgår ifrån vad som kan bedömas vålla barn i olika åldersgrupper "psykisk skada". Det handlar då främst om inslag av våld, hot eller skräck. Pornografi tillåts inte heller för barn under 15 år.

Till sida ns topp

Vilka formaliteter gäller?
När ett filmbolag anmäler en film för granskning hos filmcensuren skall de alltid ange vilken åldersgräns de önskar att filmen skall få. Praktiskt taget alla filmer granskas av två censorer. Formellt räcker det med en censor för att fatta beslut om åldersgräns 15 år. För beslut om åldersgränser under 15 år krävs dock två censorer.

Byrån har dessutom möjlighet att utomstående särskilt sakkunniga personer. Det är byrån själv som avgör när sådana yttranden skall inhämtas och vem som skall konsulteras.

Den distributör som inte är nöjd med Biografbyråns beslut kan överklaga byråns beslut till kammarrätten i Stockholm. När sådana mål förekommer hos kammarrätten skall den kompletteras med två särskilda ledamöter, varav en skall ha särskilda kunskaper om film och en särskilda kunskaper inom ett beteendevetenskapligt område. Ett beslut från kammarrätten kan överklagas vidare till regeringsrätten, som är högsta instans. Dock skall överklagandet i första hand ske till Biografbyrån som skall överväga om beslutet behöver omprövas.

Film som förbjudits för offentlig visning återgår till filmbolaget men däremot behåller Biografbyrån de delar som klippts bort ur en film som därefter godkänts. Dessa klipp förvaras hos Biografbyrån och är, liksom det skriftliga materialet i ett filmärende, offentliga handlingar. Hela filmer som befinner sig under granskning hos byrån är däremot underkastade särskild tillfällig sekretess enligt en särskild bestämmelse i sekretesslagen. Sekretessen upphör när beslutet i det aktuella fallet vunnit laga kraft, dvs tre veckor efter det att beslutet fattats.

Till sidans topp

Offentlighet och information
Alla handlingar i filmgranskningsärenden är offentliga och öppna för insyn. Det gäller alltså även de klipp som gjorts i filmer och som förvaras hos byrån. Däremot gäller det alltså inte hela filmer som håller på att granskas. Inte heller gäller offentligheten hela filmer som förbjudits för offentlig visning; de återgår till distributören, och Biografbyrån har inget arkiv med hela filmer.

Biografbyrån bedriver en hel del informationsverksamhet: bl a genom de besök som görs där av enskilda och grupper, genom att censorerna, i mån av tid och möjlighet, är gästföreläsare hos organisationer av olika slag samt genom omfattande information till allmänheten per brev och telefon.

Till sidans topp

Personal
På Biografbyrån arbetar byråns direktör, som dels är administrativ chef, dels fungerar som censor; fyra ordinarie censorer och dessutom teknisk och administrativ personal, sammanlagt 10 personer. Direktören och censorerna utses av regeringen.

Avgifter
Distributörerna betalar avgifter för granskning av biograffilm och videofilm och tillståndskort för efterföljande kopior av biograffilm. Avgiftens storlek beror på filmens längd: utöver en grundavgift på 200 kr per granskning är kostnaden 17 kr per spelminut (dvs ca 1 700 kr för en långfilm på 100 minuter). För efterföljande kopior tillkommer en kostnad på 975 kr per kopia för tillståndskort (70 kr för trailers och 450 kr för kortfilmer på högst 30 min). För dokumentärfilm tas endast grundavgiften ut. Intäkterna per år ligger f n runt 8 milj kr. Tillsynsorganisationen skall vara skattefinansierad.

Till sidans topp